Vrida på dygnet tillräckligt för mycket = SUCCESS
Igår efter att jag kom hem från Lucia Movie Night bestämde jag mig för att försöka vara vaken till klockan 18 så att jag skulle kunna få tillbaka en bra dygnsrytm inför tentaveckan.
För egentligen fanns det bara två alternativ när jag kom hem där på söndag morgon kl 8; antingen kunde jag sova i bara 4 timmar och sedan tvinga mig upp vid klockan tolv och sedan lägga mig tidigt på kvällen, eller så kunde jag utföra det jag nämnde tidigare. Med tanke på att jag har svårt att få mig själv att vakna när jag väl har somnat så kändes inte 4-timmarsalternativet något vidare.
Så för att lägga alla fakta på bordet kan jag börja med att nämna att jag vaknade kl 12 på lördagen. Sedan var jag uppe till kl 8 på söndag morgon, det blir 20 timmar. Sedan var ju planen att jag skulle "överleva" ytterligare 8 timmar vaken på den där söndagen.
Det började bra, jag surfade runt lite, tog en dusch, åt lite mat och hällde i mig en energidryck. Klockan var nu runt 11 så jag bestämde mig för att se på en film som jag lagt åt sidan i en vecka (se separat inlägg om filmen Lust, Caution). Jag var dock tvungen att se på denna film sittandes upprätt i min datorstol. Det fanns ju inte en tanke på att sätta sig bekvämt i soffan för att riktigt njuta av filmen. Istället förvandlades hela upplevelsen till något överanalytiskt när jag stirrade på skärmen samtidigt som jag rättade till balansen då jag utkämpade en kamp med mitt undermedvetna om vem som hade rätten till att bestämma när kroppen hade rätt att få börja sova.
Efter att ha smått ändrat min sittställning var 5:e minut under filmens gång var filmen sedd och klockan 13.30. Jag bestämde mig för att vandra bort till en närliggande postlåda och skicka tillbaks de nu tre sedda filmerna från LOVEFiLM.
Väl tillbakakommen bestämde jag mig för att kolla igenom några gamla tentor i MOP-kursen. Detta fungerade bra, det verkar som om kroppens sömnvilja systematiskt bortmotas när man febrilt sysselsätter tankeverksamheten på något annat.
Klockan var nu 15 och jag började få rejäla problem med att sitta stilla och göra en enda sak utan att få en väldig lust att sluta ögonen. Då jag var emot detta ställde jag mig upp och gick runt några varv i mitt rum. Detta hjälpte också. Efter en kort stund var sömnbegäret åter borta.
Nu insåg jag att det var lite mindre än tre timmar kvar som jag var tvungen att hålla ut innan jag fick lägga mig. Temporärt pigg efter den korta rundmarschen bestämde jag mig för att kolla på ett avsnitt Simpsons. Dock med samma förutsättningar som med filmen. Jag fick för mig att avsnittet var speciellt dåligt och stängde av det efter runt halva tiden.
Jag tänkte att eftersom studerandet hade visat sig fungera tidigare, så varför inte en gång till? Sagt och gjort satt jag nu och läste igenom en pdf om hur CAN-protokollet fungerar. Jag minns det än idag, dagen efter, så jag antar att sömnbrist åtminstone inte orsakar försämrad minnesförmåga.
Efter ett jag kände att CAN var bekant nog surfade jag runt lite innan jag fick för mig att se ett avsnitt av Pushing Daisies. Detta fick mig att vara vaken tills klockan slog 17:00. Nu fick jag dock den värsta versionen av sömnlust hittills och jag kunde inte tvinga mig själv att vara vaken en hel timma till. När klockan var 17:15 gav jag upp och lade mig.
När jag vaknade igen var klockan prick 6:00. Utan att ha ställt något väckarklocka ens! Även om jag missade mitt "läggdags-mål" med 45 min, så kände jag ändå att jag hade lyckats med mitt egentliga mål: Att vrida på dygnet så mycket att man vrider tillbaka det i normal dygnsrytm igen. Eftersom jag vaknade kl 6 av hela naturliga skäl så anser jag det hela ha fungerat. Denna söndagen var nog visserligen något som jag skulle beskriva som en smärre pärs. Något som jag inte skulle göra helt frivillig utan att ha en bra anledning. För söndagen känns verkligen som om den blev mycket kort och bortkastad, även fast jag var vaken en stor del av den. Så en annan lärdom man kan dra av detta är att ett liv i ett vaket tillstånd med ett stort sömnbegär inte upplevs som ett njutbart tillstånd. Man får mycket mer ut av de vakna timmarna om man är utvilad.
Det hela bör avslutas med att upprepa den viktigaste slutsatsen:
Kroppens biologiska klocka verkar fungera som vilken annan sorts klocka som helst. Rycker man ut sprinten och börjar vrida på den manuellt framåt tills man hamnar tillbaka på samma position som man startade i så anpassar sig klockan till ens önskemål. Även om denna anpassning sker på direkten på en vanlig klocka och istället tar lite mer tid och viljekraft av en människas psyke så är båda trots allt lika möjliga att utföra.